fbpx

Mer ”fruktigt och smakrikt” i dag än för tio år sedan

Den som är bekant med den finska alkoholmarknaden känner till att där rapporteras löpande Alkos försäljningsstatistik nedbruten på de olika smaktyperna. Diagrammet nedan visar statistiken över röda viner 2019. ”Mustigt & Syltigt” dominerar och utöver ”Mjukt & Fruktigt” är volymerna avsevärt lägre för övriga smaktyper.

På den svenska monopolmarknaden beskrivs smaktyperna med delvis andra ord och konsumenternas preferenser är lite annorlunda, men exakt hur de ser ut och hur de förändras är lite krångligt att skapa sig en bild av. Även om smaktyperna finns tillgängliga för samtliga artiklar i Systembolagets fasta sortiment, publiceras inte någon sammanställning regelbundet. Och i allas ständigt öppna Excelfiler med Artdisk eller OpisXL finns inga sätt att sortera just denna information, hur gärna man än vill studera fördelningen över tid och mellan olika segment.

I denna spaning har vi skärskådat försäljningsstatistiken från Systembolaget med avseende på hur smaktyperna för röda viner beskrivs. Grunden för klassificeringen är de så kallade smakklockorna som visar hur vinets strävhet, fyllighet och fruktsyra uppfattas. Beroende på druvsort, tillverkningssätt, lagring och var druvorna vuxit, får vinet olika mycket av varje egenskap. Därefter fastställs vinets smaktyp efter de olika klockvärdena.

När 2020 års försäljningsvolymer (totalt 105 miljoner liter rött vin) summeras så ser fördelningen ut enligt nedan.

I Sverige är det ”Fruktigt & Smakrikt” som dominerar andelsmässigt – tre av fem rödvinsglas (61%) fylldes 2020 med denna smaktyp. Jämfört med för tio år sedan har ”Kryddigt & Mustigt” passerat ”Mjukt & Bärigt” och är nu näst störst, med strax över var femte glas (22%). ”Mjukt & Bärigt” finns i var sjunde glas (14%) medan ”Stramt & Nyanserat” har en låg andel (2%). ”Rött vin” i diagrammet omfattar de artiklar som inte har någon klassificering i artikeldatabasen, vanligen för att de ingår i BS- eller TS-sortimenten och inte bedömts och beskrivits av Systembolaget (och heller inte beskrivits av importören/producenten själv). Några år tillbaka i tiden var denna andel ”oklassificerade” viner högre, uppåt 3%, men på senare tid har smaktyperna allt snabbare kommit in i artikelbeskrivningarna för BS-artiklar.

När vi studerar utvecklingen under en längre tid, från 2009 till 2020, så finns några intressanta skiften i andelen av försäljningsvolymen. Röda viner med smaktypen ”Mjukt & Bärigt” har stadigt minskat, från en andel nära 25% till under 15%. Samtidigt har ”Fruktigt & Smakrikt” ökat från drygt 51% till 61%. För den numera näst största smaktypen, ”Kryddigt & Smakrikt”, har andelen fluktuerat med en nedgång i början av 2010-talet, följt av en uppgång och sedan svagt sjunkande nivåer till ungefär samma andel som vid periodens början, strax över 20%. ”Stramt & Nyanserat” är den smaktyp som relativt sett ökat allra kraftigast, där har volymerna mer än fördubblats till över 1,5 miljoner liter. Andelsmässigt är denna smaktyp fortfarande liten, även om uppgången från 0,6% till 1,5% är markant. De oklassificerade artiklarna låg som högst under 2016 då de svarade för 3% av volymen, numera är de under en procent igen.

Anledningen till variationerna mellan smaktyperna under perioden 2010 till 2014 är spännande att spekulera kring – ”diskutera i små grupper”, som man brukar säga. Till exempel kan en ny storsäljare som Casa Vinironia (Bag-in-Box, Kryddigt & Mustigt, lanserad 2013) med 3 miljoner liter per år i försäljning snabbt påverka andelarna mellan smaktyperna, speciellt som toppsäljaren Umbala (Bag-in-Box, Fruktigt & Smakrikt) under samma period minskar med 2 miljoner liter. Naturligtvis är förändringarna mer komplexa än enbart beroende av några enskilda artiklar, men som exempel på vad som ligger bakom statistiken är det ändå en intressant observation.

Men hur exakta är smaktyperna och hur relevant är analysen? Den som känner till definitionen av smakklockorna vet ju att klockintervallen är överlappande och att beskrivningarna kan förändras över tid. I det här sammanhanget spelar detta mindre roll – de här benämningarna är ju vad som står på hyllkantsetiketterna och på Systembolagets hemsida/app, det vill säga den ”officiella beskrivning” som konsumenterna möts av. Vill man föra fram andra argument till konsumenterna får man hitta andra beskrivningar i sin kommunikation och marknadsföring.

Har du frågor eller funderingar om förändringarna över tid, eller till och med förklaringar och hypoteser till varför det ser ut som det gör, är du som alltid varmt välkommen att kontakta oss. Kanske får vi anledning att återbesöka smaktyperna i en framtida spaning och studera hur det ser ut även för vitt vin, eller varför inte i olika prissegment, butiksgrupper och delar av Sverige? Tack för uppmärksamheten denna gång!

Johan Sjökvist

Dela:

Kontakta oss

Joanna LeBlanc, 0708 472210 joanna@spinthebottle.se 

Johan Sjökvist, 0727 110225 johan@spinthebottle.se 

Niclas Tuomela, 0766 399715 niclas@spinthebottle.se